When he returns

Jag har aldrig varit så nära att bli frälst som när jag hör When he returns. Nu tror ni att jag skojar men det gör jag inte. Det här är på riktigt. Jag står framför badrumsspegeln och väntar på signalen. Den kommer förstås inte men jag fortsätter vänta. Jag är redo nu, och klappar mig själv på huvudet så länge. Mamma, jag måste vidare. Det här räcker inte. Och jag kan inte förklara. Det enda jag vet är att när jag hör When he returns om och om igen är det något som händer. Jag står inte fast längre. Jag lossnar.

Kommentarer:
Postat av: Karin

Ja! Det som bekymrar mig är att jag inte riktigt vet vilka jag riktar mig till. Vilka riktar du dig till? Vilka läser andras bloggar?

Postat av: Hanna

Jag riktar mig inte till någon, tror jag. Möjligen till det fåtal personer jag vet läser det jag skriver. Mest av allt är det nog ett sätt att umgås med mig själv. Provocera mig själv genom att exponera mig.

2006-01-23 @ 14:25:58
Postat av: Karin

Umgås med sig själv - det var bra. det är nog det jag gör också. Och så filar jag väl som vanligt på min egen bild av mig själv (jfr min forskningsidé). Och hoppas att kunna pracka denna bild på andra, och Bli Någon.

2006-01-23 @ 15:20:04

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback