19.8

Vet ni. Jag var lycklig igår. Det händer inte ofta att man plötsligt tänker: nu. Nu är jag här. För det är ju så att lyckan inte är ett fält som breder ut sig över tiden. Det vet vi ju vid det här laget. Igår var jag trött och oberusad och satt hopkrupen i soffan med A. och Time out of mind.

Nu är det som vanligt igen. Förutom att jag tänker på T. och F. Det är osannolikt och bra. Uppenbarligen är jag inte ensam om att vara det svarta fåret i familjen. Min familj består ta mig fan av svarta får. Kanske är jag vitast av dem alla, vilket ju - om än motsägelsefullt - gör mig svart. 


Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback