Om det frånvarande
Bruno K. Öijer skriver:
"jag drömde hur det förlorade ordet kom till mej
hur det svävade inom mej
och vällde fram som ett alfabet av tårar"
Innebörden i dessa rader stod fullkomligt klar för mig igår, när en man läste Brunos dikter i radion. Jag har inte förstått tidigare, inte såhär. Det är vad det är. Saknaden utan namn, glappet mellan språk och verklighet. Vad mer finns att säga? Språk räcker inte.
"jag drömde hur det förlorade ordet kom till mej
hur det svävade inom mej
och vällde fram som ett alfabet av tårar"
Innebörden i dessa rader stod fullkomligt klar för mig igår, när en man läste Brunos dikter i radion. Jag har inte förstått tidigare, inte såhär. Det är vad det är. Saknaden utan namn, glappet mellan språk och verklighet. Vad mer finns att säga? Språk räcker inte.
Kommentarer:
Postat av: Jakob
Den dikten och boken är oerhört fina grejer! Jag har köpt in Öijers samlade dikter till skolbiblioteket nu. Det kan de behöva, kidsen.
Postat av: Hanna
Det var en bra insats, verkligen.
Postat av: Anonym
Usch och tvi, så hårt allt är.
Postat av: Bruno K. Öijer
Här har ni min senaste dikt:
Hamlet hade fått ett dött kranium
dött kranium dött
kranium
Lisa sa "Den får du ställa i ditt rum"
"Ja, det kan jag!" sa
Hamlet
Trackback